I natt drömde jag en otäck dröm om Stockholm. Jag befann mig med min familj söder om Stockholm tillsammans med en f d kollega och hans familj. Vi bodde i ett hus på landet och umgicks där. Av någon anledning kunde man skönja konturerna av Stockholm om man spanade norrut -- huset vi bodde i låg på en höjd.
Plötsligt när jag tittar mot Stockholm ser jag tre-fyra stora svampmoln över staden, och jag inser att någon har sprängt atombomber över staden. I drömmen tänker jag två saker: "Det är en terroristattack", och "detta sker med oss för våra synders skull".
Jag ropar till de andra att vi måste springa ner i skyddrummet, och jag frågar min f d kollega om det finns något sådant rum i källaren, och jo, det finns det. Vi skyndar oss att leta upp barnen som är ute på gården och leker, och sedan springer vi ner.
Efter en stund tar det hela dock en oväntad vändning. Jag upptäcker då att svampmolnen inte är riktiga, utan stora målningar av svampmoln som sitter på jättestora papperskärmar som är uppspända en bit ifrån huset i riktning mot huvudstaden. Vi pustar ut, och sen tog drömmen slut.
Ett förebud och en varning? Jag vet inte. Men gode Gud, förbarma dig över vårt land. Ropet från vårt land är stort, och våra synder räcker ända upp till himmelen.
Plötsligt när jag tittar mot Stockholm ser jag tre-fyra stora svampmoln över staden, och jag inser att någon har sprängt atombomber över staden. I drömmen tänker jag två saker: "Det är en terroristattack", och "detta sker med oss för våra synders skull".
Jag ropar till de andra att vi måste springa ner i skyddrummet, och jag frågar min f d kollega om det finns något sådant rum i källaren, och jo, det finns det. Vi skyndar oss att leta upp barnen som är ute på gården och leker, och sedan springer vi ner.
Efter en stund tar det hela dock en oväntad vändning. Jag upptäcker då att svampmolnen inte är riktiga, utan stora målningar av svampmoln som sitter på jättestora papperskärmar som är uppspända en bit ifrån huset i riktning mot huvudstaden. Vi pustar ut, och sen tog drömmen slut.
Ett förebud och en varning? Jag vet inte. Men gode Gud, förbarma dig över vårt land. Ropet från vårt land är stort, och våra synder räcker ända upp till himmelen.